Livet måste tyvärr gå vidare.
Fyra månader idag.
Jag saknar dig!
Du var min sol som lyste upp min väg.
Men solen slockna för mig.
Trodde inte saken var sann när jag får ett samtal att du inte finns.
Jag trodde att var en madröm men tyvärr inte.
Dagarna blir nästan bara jobbigare och jobbigare.
Folk säger att sår läker med tiden men jag tror inte på det!
Man försöker vara den glad personen man var innan, men det är svårt.
Försöker hålla masken.
Man får väl helt enkelt lära sig att leva med smärtan även om det är svårt.
Och min önskan är att du ska komma tillbaka.
Jag drömmer nästan varje natt om dig på något vis, även ibland höra dina gnäggingar på håll.
Jag vet att du finns inom mig.
Du var inte klar här hos oss men tydligen behövde dom dig mer i himmelen.
Jag fick låna en ängel för en stund som spred sitt ljus i mitt liv i varje andetag!
SAKNAR DIG MIN PRINS! <3
Kommentarer
Trackback
